3

Dag tre - mina tre största intressen.

När jag försöker tänka på det inser jag att jag inte är någon intresse - människa. Jag älskar att skriva otroligt mycket. Om tankar och känslor speciellt. När jag var 14 var det en sorts terapi för mig. Jag skrev alltid korta noveller om tjejer i min ålder som mådde dåligt, och ibland lät jag deras liv fortsätta vara så, men oftast så fixades deras problem och deras liv blev med ens det bästa liv man kan tänka sig. Jag älskar fortfarande att skriva och funderar på att söka jobb som krönikör, men mitt självförtorende sviker. Jag skriver inte lika ofta som förut, så jag vet inte om man ska kalla det ett stort intreese ändå. Jag tyckte om att måla när jag var yngre, inte att måla av saker, utan att bara kleta och kladda och se hur det blev, gjorde det till mitt eget liksom. Jag fick höra att jag var bra på det också. Men i sjuan fick jag en bildlärare som förstörde det för mig på alla sätt. Hon sa att jag inte kunde vad jag än gjorde och bestämde sig för att jag skulle få IG på allt jag gjorde innan hon sett det. Hon satte högre mål på mig än på mina kompisar och jag tröttnade tillslut och all färg, alla penslar och alla coola papper jag samlat på mig ligger nu lite här och där, utan att jag någonsin kollar på dem.

Jag är inte gjord för att röra på mig på något sätt, tror jag. Förutom promenader kanske, vilket jag älskar. Jag är bollrädd och sist jag satt på en spinningcykel ramlade jag av. Så där har jag gett upp för länge. lääääänge sedan.

Jag försöker tänka på vad jag gör mest nu för tiden. Och jag vill säga som Elin där. Människor. Jag älskar att hjälpa människor så otroligt mycket. Att se deras humör förändras tack vare mig. Att kunna krama en vän som är ledsen och att veta att man gör skillnad. Jag vill tro att jag är bra på det också. Många av mina vänner vänder sig faktiskt till mig när de vill prata och det gör mig glad. Missförstå mig inte nu, självklart ser jag hellre att mina vänner är glada alltid. Men vilka människor är det egentligen? Och när man ändå mår dåligt så är det fint att de har någon att vända sig till. Det är väldigt intressant att folk som man egentligen inte tror att har några problem egentligen har det och jag blir så stolt över mig själv när jag märker att jag kan lösa dem. Eller i alla fall göra det enklare för dem att leva med det.

SEEEN något som inte är litet på något sätt men som är otroligt viktigt för mig. ÄTA. Det är bäst. Jag älskar att äta mat, jag älskar att äta godis, jag älskar fika och jag älskar mellanmål. Helst skulle jag äta hela tiden men det har jag knappt råd med. Men mat betyder mycket. Inte bara för att det är otroligt gott. Det är en viktig socialgrej och tack vare alla fikabesök och godisköpande har man haft något att prata om med människor man inte riktigt känner och därmed fått vänner.

Sen älskar jag tv - serier, vilket jag sagt innan. Jag tittar på allt från Doctor who till O.C. Det är för lätt att fasta vid serier så man blir asocial, men åhhhhh. Att ligga vaken en hel natt mitt i sommaren och kolla på X-files eller Family Guy eller House eller NCIS eller Tourshwood är ju bara för fint. Speciellt om man har massa cola och en stor påse plockgodis!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0