Lovisa

Snodde den från fb bara för att du ser så himla söt och lycklig ut på den!



Jag var i ganska många år i det där stadiet då jag hatade mig själv så mycket att jag ville dö. Jag hatade hur jag såg ut och hur jag var som person. För allt var ju fel. Jag var fel, det hade jag fått bekräftat. Och osäker som jag var på vad det var som gjorde mig så hatad antog jag att det var hela mig. Allt från kläderna till näsan och personligheten.

Mycket av det hated jag hade till mig själv försvann. Jag började bli gladare i då jag fick nya vänner som visade att det tyckte om mig, men ändå finns det dagar då jag fortfarande hatar allt jag är. Det är då jag ofta vänder mig till dig.

Du är den som verkligen kan få mig att tro på mig själv och se de fina i vem jag är. Jag vet inte hur du gör det, det måste vara en blandning mellan att du aldrigaldrigaldrig ger upp, utan fortsätter säga bra saker om mig trots att jag säger emot gång på gång. Och att du faktiskt visar att du bryr dig. Jag förstår inte hur du orkar. Men jag förstår att det bara är riktigt underbara, fina och omtänksamma människor som orkar med. Det vet jag att du är. Du är en sådan alla borde känna, inte bara för att du är världens bästa på att muntra upp och ge komplimanger. Utan för att du är otroligt rolig och är i alla lägen snäll. Jag vet det även fast vi inte träffats irl så jättemånga gånger. För det märker man på dig. Och för det beundrar jag dig så otroligt mycket.

Jag älskar dig för ditt ork och din omtänksamhet. För ditt sätt att sprida glädje och trygghet. Det betyder verkligen så otroligt mycket att du alltid finns här för mig. Jag hoppas du vet att jag finns här för dig också.