åh. fint.
Min favoriklänning är den finaste klänningen på jorden. Den är bäst men jag vet aldrig när jag kan använda den. Vill ha den varje dag, men. Jajajajaja. Så fin.
Nellie, Jag, Linnea!
Sen finns det otroligt fina klänningar som man vill ha också. Dör lite när jag ser dem. Önskar verkligen att jag fick bli rik och ha fina klänningar varje dag.
Dör lite.
Nellie, Jag, Linnea!
Sen finns det otroligt fina klänningar som man vill ha också. Dör lite när jag ser dem. Önskar verkligen att jag fick bli rik och ha fina klänningar varje dag.
Dör lite.
DAGENS
Dag 6 - dagens lista
Dagens middag - Pastasallad och Vitlöksbröd
Dagens låt - Bird - Kate Nash
Dagens bästa - FREDAG
Dagens sämsta - Glömde nycklarna hos mamma
Dagens humör - pms gånger miljoner
Dagens godaste - Puckon jag drack i morse
Dagens äckligaste - Mackan jag köpte till frukost som var skittorr och äcklig
Dagens person - Malin tror jag! Hon gör mina skoldagar roliga :DDD
Jag och Malin i skolfiket!
Dagens tvserie - O.C, hahah. Trodde jag aldrig skulle hända!
Orkar inte mer nu, hahahahha. fail.
Puss och Kram!
Dag fem - min familj
Min familj består av Mamma och mina tre systrar Amanda, Kerstin och Tyra varannan vecka och Pappa, Pappas sambo Cecilia och hennes barn Siri och Emil varannan. Pappa och mamma skiljde sig år 2000/2001 då jag gick i tvåan. Jag blev mest ledsen av alla mina systrar när dem berättade det så jag och pappa gick och köpte godis som tröst, det har alltid funkat.
Mamma och Pappa är världens bästa mamma och pappa och cecilia är världens bästa Cecilia. Mina systrar Amanda, 19 år, Kerstin, 14 år och Tyra, 12 år är värdens bästa systrar och Siri och Emil världens bästa bonussyskon. Speciellt Siri har jag kommit nära. Hon har den där storasysters man kan komma och äta godis och sova hos och gråta massa när man behöver och det är väldans fint, tycker jag.
Vi är knäppa allahopa. Amanda och jag delar intresse för Harry Potter, Doctor who och några andra coola grejer så vi har alltid massamassa att prata om. Jag älskar verkligen Amanda så otroligt mycket att jag exploderar och det är bland det finaste som finns när en ny Doctor who säsong börjar, så kollar vi på det tillsammans, äter godis har det bäst. Kerstin är fin hon också även fast vi bråkar massamssa. Jag kommer ihåg när vi var små och lekte med Barbie, ahahah. Hon slutade med det innan mig! Det var fint det, när vi hade varsin Barbiebil och åkte runt och klippte håret på dem och när vi snodde en palm ur vardagsrumsfönstret och sa att de var på kanarieöarna. Hahahha. Tyramyra är så liten och så stööööört söt. Världens bästa lillassyster att mysa och se på Walle med, våran gemensamma favoritfilm! Den är gullig hihiihiii och vi skrattar alltid på samma ställden och hon har ritat en Walle till mig. ÅHHH!!!!!!!!
Mamma är finast. När hon fick cancer var det jordensundegång för jag hatar att se henne ha det ont. Hon förtjöänar all friskhet och finns. Jag älskar att vakna på lördagsmorgonar och gå in till henne och se på tv. hihihi. Mamma är bäst alltså.
Pappa är också bäst. Han lagar väääääärldens godaste mat och ifall man säger att man vill ha en chokladbit när man är på affären får man en 100 grams nötchokald. Älskar att sitta uppe på kvällar och prata politik och äta chips och älskar när han kör mig till skolan. Pappa är bäst!
Har inte supermycket bilder på den här datorn. Men här är jag och tyra sommaren 2009.
Min familj består av Mamma och mina tre systrar Amanda, Kerstin och Tyra varannan vecka och Pappa, Pappas sambo Cecilia och hennes barn Siri och Emil varannan. Pappa och mamma skiljde sig år 2000/2001 då jag gick i tvåan. Jag blev mest ledsen av alla mina systrar när dem berättade det så jag och pappa gick och köpte godis som tröst, det har alltid funkat.
Mamma och Pappa är världens bästa mamma och pappa och cecilia är världens bästa Cecilia. Mina systrar Amanda, 19 år, Kerstin, 14 år och Tyra, 12 år är värdens bästa systrar och Siri och Emil världens bästa bonussyskon. Speciellt Siri har jag kommit nära. Hon har den där storasysters man kan komma och äta godis och sova hos och gråta massa när man behöver och det är väldans fint, tycker jag.
Vi är knäppa allahopa. Amanda och jag delar intresse för Harry Potter, Doctor who och några andra coola grejer så vi har alltid massamassa att prata om. Jag älskar verkligen Amanda så otroligt mycket att jag exploderar och det är bland det finaste som finns när en ny Doctor who säsong börjar, så kollar vi på det tillsammans, äter godis har det bäst. Kerstin är fin hon också även fast vi bråkar massamssa. Jag kommer ihåg när vi var små och lekte med Barbie, ahahah. Hon slutade med det innan mig! Det var fint det, när vi hade varsin Barbiebil och åkte runt och klippte håret på dem och när vi snodde en palm ur vardagsrumsfönstret och sa att de var på kanarieöarna. Hahahha. Tyramyra är så liten och så stööööört söt. Världens bästa lillassyster att mysa och se på Walle med, våran gemensamma favoritfilm! Den är gullig hihiihiii och vi skrattar alltid på samma ställden och hon har ritat en Walle till mig. ÅHHH!!!!!!!!
Mamma är finast. När hon fick cancer var det jordensundegång för jag hatar att se henne ha det ont. Hon förtjöänar all friskhet och finns. Jag älskar att vakna på lördagsmorgonar och gå in till henne och se på tv. hihihi. Mamma är bäst alltså.
Pappa är också bäst. Han lagar väääääärldens godaste mat och ifall man säger att man vill ha en chokladbit när man är på affären får man en 100 grams nötchokald. Älskar att sitta uppe på kvällar och prata politik och äta chips och älskar när han kör mig till skolan. Pappa är bäst!
Har inte supermycket bilder på den här datorn. Men här är jag och tyra sommaren 2009.
It's so hard to get old without a cause
Dag 4 – Mina framtidsvisioner.
Det finns så mycket jag vill göra i mitt liv. Så mycket att jag har en väldig ångest för vad jag ska hinna med. Just nu går jag i gymnasiet och mitt första mål är att lyckas ta studenten med okej betyg. Sedan vill jag jobba, tror jag. Det första jag vill göra är att åka som Au pair till USA eller UK, det förstnämnda för att man kan åka till ställen där det är varmare, bättre shopping och där det är acceptabelt, normalt och inte lika dyrt att äta chokladmuffins till frukost, lunch och middag. UK för alla coola, nördiga saker man kan besöka, coola människor man kan träffa och dessutom kan man komma hem till Sverige med en snygg, brittisk engelska vilket är så mycket coolare än amerikanska. Men för det krävs ofta körkort och jag tror inte jag ser tillräcklig bra.
En annan sak jag gärna vill göra är att åka till Indien eller Afrika på voluntärresa. Det är så otroligt fint att kunna göra bra saker för människor och dessutom är det en väldigt bra erfarenhet att ha, både på ens Cv och att veta. För jag tror inte man förstår riktigt om man inte har sett det själv. Tyvärr kostar det massamassa pengar och även fast det går att spara är jag, precis som många, många andra, självisk. Mycket självisk till och med.
Sen, när jag väl börjar utbilda mig har jag haft som dröm i flera år nu att komma in på psykologilinjen och plugga till barnpsykolog. Det var därför jag valde BF på gymnasiet och jag tycker faktiskt att många av kurserna är viktiga och intressanta. Även fast de låga intagningspoängen har lockat många oseriösa människor som egentligen inte vill gå i skolan, eller kanske vill men inte riktigt orkar. Det är väldigt synd, för jag tycker det ska vara seriösa människor som jobbar med barn.
Över till barn. Jag vill så gärna ha barn och är beredd att åka till danmark om det är vad som krävs. Jag skulle kunna tänka mig adoptera, kanske från Kina, för Kiniser är så otroligt söta. Eller indien. Eller afrika. Eller USA. Var som helst, kanske till och med från Sverige. Det känns bra att kunna hjälpa ett barn som inte har någonstans att ta vägen. Det är också ett fint sätt att hjälpa till.
Jag har ingen dröm om att gifta mig riktigt, kan liksom inte drömma om något som jag aldrig tror kan hända. Tror inte någon skulle kunna tycka om mig så mycket. höhöhöhööh.
Jag vill bo i något annat land. Kan inte riktigt säga varför men jag har bott i Stockholm i hela mitt liv så det känns som om jag skulle behöva komma härifrån ett tag. Helst vill jag både jobba och plugga men plugga är så otroligt dyrt så jag tror inte det kommer gå. Men jobba. Jag vet inte om jag kommer stanna kvar hela livet men det känns som om jag behöver komma ifrån Sverige nu. Börja om någon annanstans och fy nya vänner och erfarenheter. Men mamma blir sur då hahahhahah.
Jag är jätterädd att jag kommer bli gammal utan hinna med, och liksom inte hinna göra saker jag tycker om eller betyder. Att gå till Ica helt själv och köpa en enportionsrätt. Jag vet inte. Jag vill kunna se tillbaka på mitt liv och inte ångra något.
Det finns så mycket jag vill göra i mitt liv. Så mycket att jag har en väldig ångest för vad jag ska hinna med. Just nu går jag i gymnasiet och mitt första mål är att lyckas ta studenten med okej betyg. Sedan vill jag jobba, tror jag. Det första jag vill göra är att åka som Au pair till USA eller UK, det förstnämnda för att man kan åka till ställen där det är varmare, bättre shopping och där det är acceptabelt, normalt och inte lika dyrt att äta chokladmuffins till frukost, lunch och middag. UK för alla coola, nördiga saker man kan besöka, coola människor man kan träffa och dessutom kan man komma hem till Sverige med en snygg, brittisk engelska vilket är så mycket coolare än amerikanska. Men för det krävs ofta körkort och jag tror inte jag ser tillräcklig bra.
En annan sak jag gärna vill göra är att åka till Indien eller Afrika på voluntärresa. Det är så otroligt fint att kunna göra bra saker för människor och dessutom är det en väldigt bra erfarenhet att ha, både på ens Cv och att veta. För jag tror inte man förstår riktigt om man inte har sett det själv. Tyvärr kostar det massamassa pengar och även fast det går att spara är jag, precis som många, många andra, självisk. Mycket självisk till och med.
Sen, när jag väl börjar utbilda mig har jag haft som dröm i flera år nu att komma in på psykologilinjen och plugga till barnpsykolog. Det var därför jag valde BF på gymnasiet och jag tycker faktiskt att många av kurserna är viktiga och intressanta. Även fast de låga intagningspoängen har lockat många oseriösa människor som egentligen inte vill gå i skolan, eller kanske vill men inte riktigt orkar. Det är väldigt synd, för jag tycker det ska vara seriösa människor som jobbar med barn.
Över till barn. Jag vill så gärna ha barn och är beredd att åka till danmark om det är vad som krävs. Jag skulle kunna tänka mig adoptera, kanske från Kina, för Kiniser är så otroligt söta. Eller indien. Eller afrika. Eller USA. Var som helst, kanske till och med från Sverige. Det känns bra att kunna hjälpa ett barn som inte har någonstans att ta vägen. Det är också ett fint sätt att hjälpa till.
Jag har ingen dröm om att gifta mig riktigt, kan liksom inte drömma om något som jag aldrig tror kan hända. Tror inte någon skulle kunna tycka om mig så mycket. höhöhöhööh.
Jag vill bo i något annat land. Kan inte riktigt säga varför men jag har bott i Stockholm i hela mitt liv så det känns som om jag skulle behöva komma härifrån ett tag. Helst vill jag både jobba och plugga men plugga är så otroligt dyrt så jag tror inte det kommer gå. Men jobba. Jag vet inte om jag kommer stanna kvar hela livet men det känns som om jag behöver komma ifrån Sverige nu. Börja om någon annanstans och fy nya vänner och erfarenheter. Men mamma blir sur då hahahhahah.
Jag är jätterädd att jag kommer bli gammal utan hinna med, och liksom inte hinna göra saker jag tycker om eller betyder. Att gå till Ica helt själv och köpa en enportionsrätt. Jag vet inte. Jag vill kunna se tillbaka på mitt liv och inte ångra något.
3
Dag tre - mina tre största intressen.
När jag försöker tänka på det inser jag att jag inte är någon intresse - människa. Jag älskar att skriva otroligt mycket. Om tankar och känslor speciellt. När jag var 14 var det en sorts terapi för mig. Jag skrev alltid korta noveller om tjejer i min ålder som mådde dåligt, och ibland lät jag deras liv fortsätta vara så, men oftast så fixades deras problem och deras liv blev med ens det bästa liv man kan tänka sig. Jag älskar fortfarande att skriva och funderar på att söka jobb som krönikör, men mitt självförtorende sviker. Jag skriver inte lika ofta som förut, så jag vet inte om man ska kalla det ett stort intreese ändå. Jag tyckte om att måla när jag var yngre, inte att måla av saker, utan att bara kleta och kladda och se hur det blev, gjorde det till mitt eget liksom. Jag fick höra att jag var bra på det också. Men i sjuan fick jag en bildlärare som förstörde det för mig på alla sätt. Hon sa att jag inte kunde vad jag än gjorde och bestämde sig för att jag skulle få IG på allt jag gjorde innan hon sett det. Hon satte högre mål på mig än på mina kompisar och jag tröttnade tillslut och all färg, alla penslar och alla coola papper jag samlat på mig ligger nu lite här och där, utan att jag någonsin kollar på dem.
Jag är inte gjord för att röra på mig på något sätt, tror jag. Förutom promenader kanske, vilket jag älskar. Jag är bollrädd och sist jag satt på en spinningcykel ramlade jag av. Så där har jag gett upp för länge. lääääänge sedan.
Jag försöker tänka på vad jag gör mest nu för tiden. Och jag vill säga som Elin där. Människor. Jag älskar att hjälpa människor så otroligt mycket. Att se deras humör förändras tack vare mig. Att kunna krama en vän som är ledsen och att veta att man gör skillnad. Jag vill tro att jag är bra på det också. Många av mina vänner vänder sig faktiskt till mig när de vill prata och det gör mig glad. Missförstå mig inte nu, självklart ser jag hellre att mina vänner är glada alltid. Men vilka människor är det egentligen? Och när man ändå mår dåligt så är det fint att de har någon att vända sig till. Det är väldigt intressant att folk som man egentligen inte tror att har några problem egentligen har det och jag blir så stolt över mig själv när jag märker att jag kan lösa dem. Eller i alla fall göra det enklare för dem att leva med det.
SEEEN något som inte är litet på något sätt men som är otroligt viktigt för mig. ÄTA. Det är bäst. Jag älskar att äta mat, jag älskar att äta godis, jag älskar fika och jag älskar mellanmål. Helst skulle jag äta hela tiden men det har jag knappt råd med. Men mat betyder mycket. Inte bara för att det är otroligt gott. Det är en viktig socialgrej och tack vare alla fikabesök och godisköpande har man haft något att prata om med människor man inte riktigt känner och därmed fått vänner.
Sen älskar jag tv - serier, vilket jag sagt innan. Jag tittar på allt från Doctor who till O.C. Det är för lätt att fasta vid serier så man blir asocial, men åhhhhh. Att ligga vaken en hel natt mitt i sommaren och kolla på X-files eller Family Guy eller House eller NCIS eller Tourshwood är ju bara för fint. Speciellt om man har massa cola och en stor påse plockgodis!
När jag försöker tänka på det inser jag att jag inte är någon intresse - människa. Jag älskar att skriva otroligt mycket. Om tankar och känslor speciellt. När jag var 14 var det en sorts terapi för mig. Jag skrev alltid korta noveller om tjejer i min ålder som mådde dåligt, och ibland lät jag deras liv fortsätta vara så, men oftast så fixades deras problem och deras liv blev med ens det bästa liv man kan tänka sig. Jag älskar fortfarande att skriva och funderar på att söka jobb som krönikör, men mitt självförtorende sviker. Jag skriver inte lika ofta som förut, så jag vet inte om man ska kalla det ett stort intreese ändå. Jag tyckte om att måla när jag var yngre, inte att måla av saker, utan att bara kleta och kladda och se hur det blev, gjorde det till mitt eget liksom. Jag fick höra att jag var bra på det också. Men i sjuan fick jag en bildlärare som förstörde det för mig på alla sätt. Hon sa att jag inte kunde vad jag än gjorde och bestämde sig för att jag skulle få IG på allt jag gjorde innan hon sett det. Hon satte högre mål på mig än på mina kompisar och jag tröttnade tillslut och all färg, alla penslar och alla coola papper jag samlat på mig ligger nu lite här och där, utan att jag någonsin kollar på dem.
Jag är inte gjord för att röra på mig på något sätt, tror jag. Förutom promenader kanske, vilket jag älskar. Jag är bollrädd och sist jag satt på en spinningcykel ramlade jag av. Så där har jag gett upp för länge. lääääänge sedan.
Jag försöker tänka på vad jag gör mest nu för tiden. Och jag vill säga som Elin där. Människor. Jag älskar att hjälpa människor så otroligt mycket. Att se deras humör förändras tack vare mig. Att kunna krama en vän som är ledsen och att veta att man gör skillnad. Jag vill tro att jag är bra på det också. Många av mina vänner vänder sig faktiskt till mig när de vill prata och det gör mig glad. Missförstå mig inte nu, självklart ser jag hellre att mina vänner är glada alltid. Men vilka människor är det egentligen? Och när man ändå mår dåligt så är det fint att de har någon att vända sig till. Det är väldigt intressant att folk som man egentligen inte tror att har några problem egentligen har det och jag blir så stolt över mig själv när jag märker att jag kan lösa dem. Eller i alla fall göra det enklare för dem att leva med det.
SEEEN något som inte är litet på något sätt men som är otroligt viktigt för mig. ÄTA. Det är bäst. Jag älskar att äta mat, jag älskar att äta godis, jag älskar fika och jag älskar mellanmål. Helst skulle jag äta hela tiden men det har jag knappt råd med. Men mat betyder mycket. Inte bara för att det är otroligt gott. Det är en viktig socialgrej och tack vare alla fikabesök och godisköpande har man haft något att prata om med människor man inte riktigt känner och därmed fått vänner.
Sen älskar jag tv - serier, vilket jag sagt innan. Jag tittar på allt från Doctor who till O.C. Det är för lätt att fasta vid serier så man blir asocial, men åhhhhh. Att ligga vaken en hel natt mitt i sommaren och kolla på X-files eller Family Guy eller House eller NCIS eller Tourshwood är ju bara för fint. Speciellt om man har massa cola och en stor påse plockgodis!
Bloggbloggbloggbloggblogg
Dag två - därför bloggar jag.
Jag älskar att kunna titta tillbaka i mitt arkiv och se vad jag gjorde, mådde och klädde mig i för ett år sedan. Det kan jag snart eftersom min blogg fyller ett år i december. Det är det finaste med att blogga. Kunna skriva ner vad jag gjort, vad som gör mig glad eller ledsen och sedan kolla tillbaka på det. Det är därför jag ofta skriver om saker som gör mig glad, när jag mår dålig är det så lätt att gå tillbaka i arkivet och läsa saker som får mig på bättre humör.
Jag tycker också väldigt mycket om att skriva. Jag vet att jag är urusel på det men det fina med att ha en blogg är att det får vara hur dåligt det vill. Ingen har rätt att ta bort bloggen bara för att jag inte kan få folk att fasta för den. Jag skriver ändå mest för mig själv. Jag tycker om att låta andra veta vad jag tycker och tänker, men det är ändå något jag inte riktigt bryr på om att få svar på, jag vet ändå vad jag tycker och ifall jag vill bråka eller debattera vänder jag mig oftast någon annan stans, även fast jag kan lägga en dryg kommentar ifall jag hittar ett riktigt idiotiskt inlägg.
Sen antar jag att det är grupptryck. Många har en blogg även fast få av mina vänner har det. Jag läser ganska många bloggar och tyckte det verkade roligt. Så jag startade en men tog bort den efter några månader och startade en ny, det ångrar jag jättemycket nu. Jag önskar att jag kunde ha fortsatt på den gamla bloggen lite längre. Nu har jag i alla fall bestämt att ha kvar den här tills jag aldrig mer vill blogga mer.
Jag älskar att kunna titta tillbaka i mitt arkiv och se vad jag gjorde, mådde och klädde mig i för ett år sedan. Det kan jag snart eftersom min blogg fyller ett år i december. Det är det finaste med att blogga. Kunna skriva ner vad jag gjort, vad som gör mig glad eller ledsen och sedan kolla tillbaka på det. Det är därför jag ofta skriver om saker som gör mig glad, när jag mår dålig är det så lätt att gå tillbaka i arkivet och läsa saker som får mig på bättre humör.
Jag tycker också väldigt mycket om att skriva. Jag vet att jag är urusel på det men det fina med att ha en blogg är att det får vara hur dåligt det vill. Ingen har rätt att ta bort bloggen bara för att jag inte kan få folk att fasta för den. Jag skriver ändå mest för mig själv. Jag tycker om att låta andra veta vad jag tycker och tänker, men det är ändå något jag inte riktigt bryr på om att få svar på, jag vet ändå vad jag tycker och ifall jag vill bråka eller debattera vänder jag mig oftast någon annan stans, även fast jag kan lägga en dryg kommentar ifall jag hittar ett riktigt idiotiskt inlägg.
Sen antar jag att det är grupptryck. Många har en blogg även fast få av mina vänner har det. Jag läser ganska många bloggar och tyckte det verkade roligt. Så jag startade en men tog bort den efter några månader och startade en ny, det ångrar jag jättemycket nu. Jag önskar att jag kunde ha fortsatt på den gamla bloggen lite längre. Nu har jag i alla fall bestämt att ha kvar den här tills jag aldrig mer vill blogga mer.
Bara jag
Jag är och har alltid varit väldigt osäker på mig själv. På vad jag säger, gör, hur jag ser ut och hur andra ser mig. Jag har nog haft all anledning att tro det också, jag var länge en oomtyckt och konstig person. Men jag tror att det har ändrats lite även fast jag själv har svårt att inse det.
När jag var liten var jag ganska söt. Jag såg väldigt liten och oskyldig ut och var nog det också. Min favoritsyssla på dagis var att rita prinsessor och göra pärlplattor. Jag hade inte så jättemånga kompisar då. Kanske var jag lite konstig redan på den tiden. En såndär människa som var lätt att trycka ner på. Jag minns en gång när några dagiskamrater låste in mig i dockis. Det fanns ett fönster där så att man kunde se in från andra rummet. Och där stod de och skrattade medan jag satt och grät. En gång (kanske flera) när jag satt på toa öppnade de dörren och skrattade. Jag vet inte riktigt hur jag såg på det då. Men när jag blev lite äldre gjorde det ont. Mycket ont.
Jag har alltid älskat att prata. Det kan alla som någonsin träffat mig intyga.M Jag pratar om allt mellan himmel och jord och har väldigt mycket åsikter som jag gärna delar med mig av. Många har tyckt att det är irriterande, att jag aldrig ger mig och alltid vet att jag har rätt. Jag är vegetarian, vänsterpartist och tycker att folk borde tänka mer på andra människor. Att skänka några tior i månaden till välgörenhet är en självklarhet och jag kan inte förså varför man anser att man inte ska göra det. Kanske är jag lite trångsynt, men jag är det gällande rätt saker. Haha.
Mitt favoritband är Simon and Garfunkel. Speciellt Sound of Silence. Den är så otroligt fin att jag dör några gånger varje gång jag lyssnar den. De männen är verkligen otroligt coola. Shit alltså. Min favortitserie är Doctor who, vilket är världens bästa sci-fi serier som har alla ingridienser som en tv-serie behöver. Snygga britter som pratar snyggt, spänning, kärlek och humor. Det är verkligen en serie som jag rekomenderar. Serier som x-files, tourshwood och Buffy är också väldigt bra. Min favoritfilm just nu är Walle, bara för att den är så otroligt fin och gullig. Jag älskar även böcker såklart. Där ligger Harry Potter- serien, Emma och jag (vilket är en underskattad bok som alla borde läsa) och bläckhjärta väldigt högt upp.
Vad mer ska jag skriva? Jag vill tro att jag är bra, men jag har svårt för det. Mycket för att jag var mobbad under dagis och hela grundskolan. Men jag har så otroligt fina vänner idag. Vänner som bryr sig och tycker om mig. Jag har svårt att förstå varför, men det är något jag hoppas att jag en dag kommer göra. Jag har varit med om mycket som tagit hårt på mig. Men jag vill inte må dåligt längre, och det kommer jag nog göra snart också. Det känns bättre och bättre just nu.
Nu vet jag inte hur bra skrivet det här var. Men jag orkar inte med att allt ska vara prefekt hela tiden. Ni är smarta nog att fatta vad jag menar, tror jag.
När jag var liten var jag ganska söt. Jag såg väldigt liten och oskyldig ut och var nog det också. Min favoritsyssla på dagis var att rita prinsessor och göra pärlplattor. Jag hade inte så jättemånga kompisar då. Kanske var jag lite konstig redan på den tiden. En såndär människa som var lätt att trycka ner på. Jag minns en gång när några dagiskamrater låste in mig i dockis. Det fanns ett fönster där så att man kunde se in från andra rummet. Och där stod de och skrattade medan jag satt och grät. En gång (kanske flera) när jag satt på toa öppnade de dörren och skrattade. Jag vet inte riktigt hur jag såg på det då. Men när jag blev lite äldre gjorde det ont. Mycket ont.
Jag har alltid älskat att prata. Det kan alla som någonsin träffat mig intyga.M Jag pratar om allt mellan himmel och jord och har väldigt mycket åsikter som jag gärna delar med mig av. Många har tyckt att det är irriterande, att jag aldrig ger mig och alltid vet att jag har rätt. Jag är vegetarian, vänsterpartist och tycker att folk borde tänka mer på andra människor. Att skänka några tior i månaden till välgörenhet är en självklarhet och jag kan inte förså varför man anser att man inte ska göra det. Kanske är jag lite trångsynt, men jag är det gällande rätt saker. Haha.
Mitt favoritband är Simon and Garfunkel. Speciellt Sound of Silence. Den är så otroligt fin att jag dör några gånger varje gång jag lyssnar den. De männen är verkligen otroligt coola. Shit alltså. Min favortitserie är Doctor who, vilket är världens bästa sci-fi serier som har alla ingridienser som en tv-serie behöver. Snygga britter som pratar snyggt, spänning, kärlek och humor. Det är verkligen en serie som jag rekomenderar. Serier som x-files, tourshwood och Buffy är också väldigt bra. Min favoritfilm just nu är Walle, bara för att den är så otroligt fin och gullig. Jag älskar även böcker såklart. Där ligger Harry Potter- serien, Emma och jag (vilket är en underskattad bok som alla borde läsa) och bläckhjärta väldigt högt upp.
Vad mer ska jag skriva? Jag vill tro att jag är bra, men jag har svårt för det. Mycket för att jag var mobbad under dagis och hela grundskolan. Men jag har så otroligt fina vänner idag. Vänner som bryr sig och tycker om mig. Jag har svårt att förstå varför, men det är något jag hoppas att jag en dag kommer göra. Jag har varit med om mycket som tagit hårt på mig. Men jag vill inte må dåligt längre, och det kommer jag nog göra snart också. Det känns bättre och bättre just nu.
Nu vet jag inte hur bra skrivet det här var. Men jag orkar inte med att allt ska vara prefekt hela tiden. Ni är smarta nog att fatta vad jag menar, tror jag.
Lite om Lovisa
Eftersom jag knappt skriver här även fast jag tycker det är kul kände jag mig utmanad att göra en liten utamning som Elin och Linnea håller på med på sina bloggar. Det kan behövas lite mer om mig och inte bara depp och "Jag älskar den personen"-inlägg här.
Detta är alltså grejen jag pratar om. Tanken är att man ska göra ett inlägg per dag.
Dag 1 – Presentation av mig.
Dag 2 – Därför bloggar jag.
Dag 3 – Mina 3 största intressen.
Dag 4 – Mina framtidsvisioner.
Dag 5 – Min familj.
Dag 6 – En ”Dagens”-lista. Ex. ”Dagens planer, dagens outfit, dagens låt, dagens plus, dagens minus”.
Dag 7 – Några av mina favoritbloggar med beskrivning.
Antingen kommer första idag eller i morgon. Inte för att jag tror att någon hoppar upp och ner framför datorn av längtan, men man kan jag inbilla sig att det är så i alla fall.
Detta är alltså grejen jag pratar om. Tanken är att man ska göra ett inlägg per dag.
Dag 1 – Presentation av mig.
Dag 2 – Därför bloggar jag.
Dag 3 – Mina 3 största intressen.
Dag 4 – Mina framtidsvisioner.
Dag 5 – Min familj.
Dag 6 – En ”Dagens”-lista. Ex. ”Dagens planer, dagens outfit, dagens låt, dagens plus, dagens minus”.
Dag 7 – Några av mina favoritbloggar med beskrivning.
Antingen kommer första idag eller i morgon. Inte för att jag tror att någon hoppar upp och ner framför datorn av längtan, men man kan jag inbilla sig att det är så i alla fall.
I MIGHT BELONG IN HUFFLEPUFF
Men alltså. Tro inte att jag är värsta tönten för det. Hufflepuffs can be cool liksom.
Och jag är så cool att jag har träffat George Harris. Så jävla coolt det var alltså.
Och jag är så cool att jag har träffat George Harris. Så jävla coolt det var alltså.
Jag var bara inte gjord för dessa dar, och dessa dar är inte gjorda för mig
Jag har tappat räkningen på de gångerna jag sagt "Jagorkarintemer".
Det händer för mycket. Jag inbillar mig att jag är stark när jag vet att det inte är så och när jag inser det gång på gång vill jag bara gråta och aldrigaldrigaldrig mer behöva göra något alls. Bara sova tills allt är över. Jag är konstig och ful men jag vet inte vad jag ska göra för att ändra på det.
Jag vill bara gå hem till någon och gråta men alla har bättre saker för sig och jag vill inte störa mina vänner med mitt jobbiga tjat. Så synd om mig är det inte men jag har alltid haft en förmåga att överdriva allt.
Det händer för mycket. Jag inbillar mig att jag är stark när jag vet att det inte är så och när jag inser det gång på gång vill jag bara gråta och aldrigaldrigaldrig mer behöva göra något alls. Bara sova tills allt är över. Jag är konstig och ful men jag vet inte vad jag ska göra för att ändra på det.
Jag vill bara gå hem till någon och gråta men alla har bättre saker för sig och jag vill inte störa mina vänner med mitt jobbiga tjat. Så synd om mig är det inte men jag har alltid haft en förmåga att överdriva allt.
HARRY POTTER AND THE DEATHLY HALLOWS PART 1
Filmen. Den var jävligt bra. Bästa slutet. BÄSTA ALLT TYP. Grät hela tiden men åh. Längtar till juli så himla mycket!!
Jag var Reeta Skeeter i alla fall. :) Behövs några riktiga journalister när alla från fefo kom liksom!
Jag var Reeta Skeeter i alla fall. :) Behövs några riktiga journalister när alla från fefo kom liksom!
Torsdag
Idag var det Torsdag. Ibland hatar jag torsdagar, är alltid så trött då. Men vi hade en helt okej dag i skolan och fick en del gjort. Efter skolan gick jag till minuer och åt middag med CH och Maria. I morgon är det äntligen fredag och jag börjar kl 13:00. Skönt!
Det var väldigt vackert ute och även fast det irriterade min mattelärare smög jag fram och tog några kort. Men bara ett blev bra.
Med tanke på att det är tagen med en iphonekamera från fönstret blev det okej, tycker jag.
Och idag fyller finaste Elin 19 år! Jag har alltid tröstat mig med att hon bara verkar ett år äldre än mig men nu ser det ut som två. Men jag kommer ikapp om två månader och en dag. Grattis till Elin i alla fall. Du har gjort så mycket för mig och jag vill bara ge dig något som tack för allt, men jag är inte lika awesome som dig så ja kan inte tror jag!
Det var väldigt vackert ute och även fast det irriterade min mattelärare smög jag fram och tog några kort. Men bara ett blev bra.
Med tanke på att det är tagen med en iphonekamera från fönstret blev det okej, tycker jag.
Och idag fyller finaste Elin 19 år! Jag har alltid tröstat mig med att hon bara verkar ett år äldre än mig men nu ser det ut som två. Men jag kommer ikapp om två månader och en dag. Grattis till Elin i alla fall. Du har gjort så mycket för mig och jag vill bara ge dig något som tack för allt, men jag är inte lika awesome som dig så ja kan inte tror jag!
Titta! TITTA! TIIIIIIIIIIIIIIITTTTTAAA!
Om jag fick den skulle livet bli bättre och tråkiga skoldagar skulle bli snyggare. Tänkt den med mina klossklackade skor och ett par svarta trumpbyxor. Så jävla värt att frysa. Kan någon köpa den åt mig? Forever 21.
Jag blev glad_tjej_93 när stockholm blev vit igår!
Såhär glad var jag. Jag och hanna skrattade och var glada och firade med julmust! Jag vet att min kjol är fin_bäst och jag vet att det är för snygg för mig meeeeen ibland får även kjolar stå ut lite. :) :) :)
ÖSTERSUND
Är en vacker stad och jag blev lite förälskad i allt och alla!
THE Elin!
Jag var trött även fast jag hade sovmorgon. Jag gick upp och klädde på mig. Jag sminkad mig och gjorde allt som måste göras. Jag gjorde havregrynsgröt och satte mig framför datorn för att slösurfa lite.
Och så går jag in på fefo och läser det här i onlinelistatråden:
Loja – Lovisa, du är den starkaste jag någonsin träffat. Skrev det i mitt beundrarämne och det stämmer än idag. Slutar aldrig förvånas över din oerhörda klokhet och ditt mod och varje gång vi ses blir jag bara mer och mer stolt över att få kallas för din vän. Det råder inga tvivel om att du kommer att nå långt, och det finns nog ingen som förtjänar det mer. Tycker bara om dig mer för var dag som går och jag längtar verkligen oerhört mycket efter att kunna träffa dig imorgon! Peppar att se din lugg också, den är vara sjukt snygg dock för allt klär en skönhet har jag hört. En dag kommer du att förstå vilken oerhört unik person du är och då kommer världen att bländas av ditt storhetsvansinne. Jag kommer att bli din trofasta tjänare och beundrare, inte svårt att tänka sig för jag är ju redan det sistnämnda! ÅH LOVISA! Nu räcker inte ord till för min rush of affection. Men shit jag gillar dig alltså.
Jag blev så rörd att jag sitter här och gråter. Mascaran rinner lite men det är av en så bra anledning att jag inte bryr mig. Åh. Elin Lindström. Du är verkligen en sådan där person som kan göra en så rörd att man gör som jag gör nu. Gråter lite av lycka och glömmer havregrynsgröten. Ikväll ska vi ses och då ska du få världens största kram. Du är helt enkelt bäst!
Och så går jag in på fefo och läser det här i onlinelistatråden:
Loja – Lovisa, du är den starkaste jag någonsin träffat. Skrev det i mitt beundrarämne och det stämmer än idag. Slutar aldrig förvånas över din oerhörda klokhet och ditt mod och varje gång vi ses blir jag bara mer och mer stolt över att få kallas för din vän. Det råder inga tvivel om att du kommer att nå långt, och det finns nog ingen som förtjänar det mer. Tycker bara om dig mer för var dag som går och jag längtar verkligen oerhört mycket efter att kunna träffa dig imorgon! Peppar att se din lugg också, den är vara sjukt snygg dock för allt klär en skönhet har jag hört. En dag kommer du att förstå vilken oerhört unik person du är och då kommer världen att bländas av ditt storhetsvansinne. Jag kommer att bli din trofasta tjänare och beundrare, inte svårt att tänka sig för jag är ju redan det sistnämnda! ÅH LOVISA! Nu räcker inte ord till för min rush of affection. Men shit jag gillar dig alltså.
Jag blev så rörd att jag sitter här och gråter. Mascaran rinner lite men det är av en så bra anledning att jag inte bryr mig. Åh. Elin Lindström. Du är verkligen en sådan där person som kan göra en så rörd att man gör som jag gör nu. Gråter lite av lycka och glömmer havregrynsgröten. Ikväll ska vi ses och då ska du få världens största kram. Du är helt enkelt bäst!