Lovisa

Jag har inte haft en bästa vän på flera år. Jag har många bra vänner som jag litar på och tycker mycket om. Jag säger inte att det finns de jag tycker mer om. Men att hamna i en situation där man alltid förväntas vända sig till samma människa gör mig säker på att det antagligen inte är min grej. Jag har haft vänner jag umgåts väldigt mycket med i perioder, och ni får inte missförså mig nu, men jag tröttnar. Jag blir irriterad på småsaker personen gör, låter mitt dåliga humör gå ut lite för mycket över henne/honom och det slutar med att jag inser att det inte funkar. Jag älskar alla mina vänner otroligt mycket, och det är inte så att jag skulle lämna dem om jag umgicks lite för mycket med dem under en period. Men jag klarar nog inte av att umgås med samma personer flera gånger i veckan. Sådan är jag.

Jag har vänner jag tycker mer om. Det har vi alla. Jag tänker inte nämna några namn eftersom jag inte orkar med att glömma någon eller ifall det blir något missförstånd. Men jag vänder mig till dem i olika situationer. Det är skönt att kunna förlita sig till flera och inte bara en person, att man kan berätta något för en kompis utan att den andra känner sig sviken för att jag inte vände sig till henne/honom. Det är svårt med vänskap tycker jag.

Melissa Horn har skrivit en väldigt fin låt som heter "hanna". Det är ungefär så jag känner med många jag har haft bästisrelation med. Även fast många av dem fortfarande är väldigt fina vänner och tillhör de som står mig närmast. Det går bara inte att umgås hela tiden för mig.