Ett litet och slarvigt svar så där.
Jag skulle heller inte trivas med att umgås med extremt självdestruktiva personer, oavsett om personen i fråga är extremt överviktig (det pratades om 150cm och 150kg, och inte bara "tjock"), eller om hon/han är en heroinmissbrukare, anorektiker, skär sig själv, super och slåss osv osv. Självklart skulle jag stötta en kompis som fick problem och började gå upp i vikt, men den sortens självdestruktivitet är inget jag uppskattar hos nya bekanta. Sen att bli extremt överviktig är ingenting som händer över en natt. Kan man grundläggande näringslära vet man att det krävs ett massivt kaloriintag både för att uppnå och bibehålla sådana vikter, och det kan inte anses vara någonting annat än självdestruktivt, för man märker ju vad det gör med kroppen.
Jag förstår inte varför det skulle vara ditt problem. DU väljer kanske att leva som du gör, andra väljer annorlunda. En del trivs med att äta mycket och så länge man inte känner SJÄLV att man mår dåligt av det så får man leva som man vill. Det är inte så att du kommer påverkas på något sätt av din väns beteende. Jag tycker även det är otroligt hemskt att du jämför övervikt med att skära sig själv och att slåss. Att skära sig själv gör man oftast inte för att man tycker det är mysigt med ärr på armarna och om man slåss påverkar det inte bara en själv utan även ens omgivning. Det känns en aning diskrimenarande att ha det som exempel. Det hon i min klass sa var att hon mår dåligt över att vara med tjocka människor. Jag förstår mig inte på sådana som dig, det är väl upp till var och en hur man ska leva så länge man inte skadar andra? Jag kan arligt talat inte se hur du tänker här.
Du måste nog börja se bortom det här med utseendet. Personen du nämnde sa ingenting om att hon inte ville umgås med extremt tjocka människor eftersom att dom är fula eller att hon blir äcklad av dom.
Att vara extremt överviktig är extremt ohälsosamt! Att påstå någonting annat är bara dumt och korkat, och det hoppas jag att du inser!
Men vad är det annars hon mår dåligt över om inte utseendet? Att se tjocka äta? Jag förstår inte. Jag äter mer än många som är mycket rundare än mig men mig blir hon inte äcklad över för att jag bara inte blir tjock. Jag är ändå inte äcklig enligt henne för det var inte "ohälsosamma matvanor" hon mådde dåligt av att se utan det var tjocka människor. Sådana skulle hon inte kunna bli kompis med. Då undrar jag vad som skulle hänt om det hamnat en överviktig i vår klass, skulle hon klagat på rektorn eller sjukanmält sig? Visst kan det vara ohälsosamt att vara tjock men det har ingen annan än personen i fråga med att göra om det inte är så att hon/han lider.
Snälla, snälla, ta dig ur din PK-bubbla, LYSSNA på vad folk verkligen säger och lägg inte ord i munnen på andra så slipper du bli upprörd över saker som är ganska självklara.
Om vi säger såhär istället.. Skulle du vilja umgås med en heroinmissbrukare? Och återigen snackar jag inte om en gammal vän som hamnat snett. Värt att tänka på, kanske!
Jag lyssnar på vad folk säger. Frågan är om folk tänker på vad de säger själva. Vad är det som är självklart egentligen? Att tjock = dåligt? För så är det inte jämt. Jag skulle utan problem kunna umgås med en människa med missbruk så länge personen var snäll. Precis som med vilken människa som helst. Men heroin är ganska mycket farligare än fetma så det var en korkad jämförelse.
tänkte också på det där med heroinmissbruk. att en person är missbrukare behöver inte synas på utsidan. du kanske redan känner någon som är missbrukare. förändrar det då hur du umgås med personen och ditt sätt att se på honom/henne? Finns alltid en anledning till varför saker har blivit som dom blivit, och är du verkligen rätt person att dömma? ( inte riktat till dig lovisa, sa mer bara vad jag tänkte :P )
Men snälla du. Du lyssnar ju inte alls på vad jag säger!
Oavsett vad någon med EXTREM övervikt (det var det det som det pratades om, inte att vara "mullig" eller att ha 20-30 kilos övervikt) känner så är det skadligt för dom. Och det är klart som fan att jag skulle påverkas om en vän skulle närma sig och sedan passera gränsen riktigt hälsofarlig vikt! Vilken vän skulle bara låta sin kompis förstöra sin kropp (nej, jag menar inte utseendet!) på ett sådant sätt utan att ens försöka hjälpa?
Du har helt rätt i att dom flesta som skär sig själva på armarna inte gör det för att dom tycker att det är mysigt, utan dom gör det oftast eftersom dom inte mår bra.
Det jag vill komma till är att all självdestruktivitet oftast kan kopplas till ett instabilt psyke (t.ex. om man genomgår en depression eller liknade), och att överäta på ett sätt som gör att man utvecklar (återigen) EXTREM fetma är ingenting annat än självdestruktivt.
Hon mår väl dåligt av att se andra må dåligt? Även om personen är jättesnäll och gullig utåt så skulle jag känna ett visst obehag av att umgås med en person som dagligen skadar sig själv på så sätt.
Ohälsosamma matvanor har inte bara att göra med hur mycket man äter.
Allt handlar om kalorier in vs kalorier ut, så om du gör av med fler kalorier/har högre basalbehov än personen som är rundare än dig spelar det ingen roll att du äter mer.
Nu har inte det så mycket med ämnet att göra, men du fick åtminstone lära dig något nytt (verkar det som)!
Varför skulle hon kontakta rektor/sjukanmäla sig? Du får det att låta som att hon undviker tjocka personer som pesten, när hon i verkligheten bara har svårt för att umgås med självdestruktiva människor! Och du verkar fortfarande inte inse att det är extrem övervikt vi snackar om. Du menar alltså att det inte är ohälsosamt för en person att knappt kunna gå upp för en trappa utan att ta en paus efter halva vägen? Jag har träffat flera personer med extrem övervikt (ålder 10-45) och man märkte ganska snabbt att ingen av dom mår bra av det.
Låt säga att din vän börjar missbruka heroin, eller någon aningen mildare drog (exempelvis alkohol) för att göra det "rättvist." Hade du då inte brytt dig och försökt att få personen att sluta med sitt missbruk, eller hade du bara låtsas som ingenting eftersom personen (utåt) inte verkar lida? Och extrem övervikt till följd av ett "matmissbruk" är MYCKET farligare än dom vanligaste drogerna som alkohol och tobak.
När vi ändå är inne på ämnet kan jag ju upplysa dig om att inga eller väldigt få dödsfall har rapporterats som direkt följd av LSD-bruk (som ju anses vara livsfarligt), men det är många, många tusen som dör p.g.a hjärt- och kärlsjukdomar som har utvecklats p.g.a extrem övervikt varje år!
Du kanske lyssnar på vad folk säger, men du väljer att tolka det på ett negativt sätt, och när du väl är där så fastnar du i det tänket. DU sa att hon blev äcklad av att se tjocka människor, inte hon.
Så du menar att du inte skulle bry dig det minsta när du skulle inleda ett kompisförhållande med någon om du visste att personen var en missbrukare som medvetet skadar sig själv? Jag har väldigt svårt att tro på det påståendet.
Men återigen, vissa personer mår inte bra av att umgås med personer som skadar sig själva, och jag kan verkligen inte se felet i det. Du hakar upp dig för mycket på att personen i fråga är extremt överviktig (och INTE bara "tjock"). Det handlar om självdestruktivt beteende/missbruk och inget annat.
Till person utan namn:
Tro mig, om en person har ett heroinMISSbruk så märker man det ganska snabbt, och det krävs ett missbruk för att man ska kunna bli så överviktig som det pratades om.
Skulle jag få reda på att en nära vän missbrukade någonting överhuvudtaget så skulle jag försöka hjälpa henne/honom att ta sig ur det missbruket, oavsett vad det handlade om och inte bara låta det pågå och tänka "äääh, hon är så snäll och trevlig, varför ska jag göra något åt det?"
Hade jag däremot träffat på en person på en fest eller liknande tillfälle där man träffar på nytt folk och jag klart och tydligt märker att personen i fråga lever en väldigt självdestruktiv livsstil (utmärglar á la meth, sönderskurna armar, extrem övervikt osv) skulle det inte vara den första personen jag började prata med.
Det är lite på samma sätt som att vissa personer blir deprimerade av att umgås med en deprimerad person.
men om du inte skulle vilja tala med nån med missbruk så undviker du i princip personen. Hur tror du då personen i fråga skulle kunna ta sig ur missbruket om vart h*n än vänder sig möter ryggar? no offence, men det är tur att alla inte tänker som dig.
Till person utan namn:
Som jag skrev tidigare hade jag såklart hjälpt personen i fråga med bästa förmåga om det hade varit en vän, men jag hade fortfarande mått dåligt av det.
Det du och Lovisa inte verkar förstå är att alla inte tänker likadant.
Många mår inte bra av att umgås med personer som inte mår bra, och speciellt om det är någon man inte känner. Det är ett faktum.
Visst är det bra att det finns dom som kan börja umgås med folk med dom problemen utan att känna det obehag som ganska många andra gör, men vilka är ni att döma oss andra för det?
Alla är vi olika, och det ni trivs med har andra svårt för, och tvärtom.
Jag förstår inte varför ni reagerar så starkt när någon annan har en åsikt som skiljer sig från er egen. Det är inte så att jag har något emot tjocka personer. Min mamma var under min uppväxt ca 174cm lång och vägde väl som mest 125kg.
Visst, det är en väldigt kraftig övervikt, men fortfarande inte i närheten av det som det pratades om, och OM hon hade börjat närma sig dom vikterna (ca 175kg på hennes längd) så hade jag börjat må dåligt av det.
Inte p.g.a att det är min mamma (vi har aldrig riktigt haft "den" relationen) utan för att det är en person som dödar sig själv genom att överäta. Är det konstigt?
Vem är du att dömma att personer som väger mycket mår sämre? Visst är det i många fall så men att dömma på det sättet och utesluta ett förhållande av något slag pga det känns diskriminerande.
Jag reagerar starkt för att du drar alla under en kant. Desstuom sa tjejen inte "jag mår dåligt över att umgås med personer som mår dåligt" utan något i stil med att hon mår dåligt av att umgås med feta. Hon sa inte något om att det var för att hon inte vill se folk må dåligt. Jag frågade henne om hon skulle kunna umgås med mig om jag gick upp 40 kg och hon sa nej. Det finns det vittnen till. Dessutom har tjejen sagt att "om jag vägde som dig skulle jag må dåligt psykiskt för jag vill vara smal". Något som inte alls kan bidra till att jag lider...eller?
Ja, visst. Om man väger alldeles för mycket kan det vara farligt men som Michelle sa (hon utan namn) så finns det ingen anledning att folk vänder ryggen till. Det kan inte göra situationen bättre och om den här tjejen ska jobba med barn (vilket vår utbildning förbereder oss inför) måste hon öva på att vara i närheten av tjocka människor. Människor som mår dåligt eller skadar sig själva på massor med olika vis. För det kommer hon utan tvekan att möta på.
Du verkar ju inte förstå vad jag pratar om överhuvudtaget! Jag snackar FORTFARANDE inte om någon med lite övervikt (som ju inte behöver må dåligt). Jag har haft själv haft många tjocka kompisar som mått relativt bra trots en 20-30 kilos övervikt. Visst mådde dom lite sämre psykiskt under sommaren och badsäsongen, men det hör egentligen inte till saken.
Det jag pratar om och har pratat om sedan första inlägget är EXTREMT överviktiga personer som klart och tydligt mår dåligt av att leva som dom gör!
Det här är precis det jag sa förut.
Du hakar upp dig på någonting och sen fastnar du där.
Jag har aldrig sagt att jag inte trivs att umgås med någon som väger 90kg eller så.
Den enda siffran jag nämnt tidigare var 150kg på 150cm, och en person med en sådan övervikt kan omöjligen må bra!
När man pratar om personer som passar in i den kategorin jag pratar om KAN man faktiskt dra alla över en kam!
Ingen som är så stor mår bra, varken psykiskt eller fysiskt. Det är ren och skär fakta, och vad du "tycker" är helt obetydligt.
Du skulle väl inte påstå att en alkoholmissbrukare (alkoholist, och inte en nykter sådan) mår bra psykiskt och fysiskt?
Nej, hon sa inte att hon mår dåligt av att umgås med feta, hon sa att hon mår dåligt av att umgås med extremt överviktiga personer.
För övrigt råkar jag veta att tjejen i fråga tycker att det är sexigt med tjocka personer.
Det verkar som att du inte ser skillnaden mellan tjock och extremt överviktig, men den finns där, och den är så EXTREMT stor att jag har svårt att se hur du kan missa den.
Se det såhär: En tjock person (låt säga 165cm lång och väger 90kg) är som en som går ut och dricker 4 helger i månaden. Visst, det är inte optimalt för kroppen att få runt med en del extra kilon, precis på samma sätt som det inte är optimalt att dricka alkohol på det sättet, men så jävla illa är det inte.
Att vara EXTREMT ÖVERVIKTIG (låt säga 165cm och 170kg) är som att vara alkoholist. Det tär på kroppen, både psykiskt och fysiskt i den mån att det blir en direkt livsfara för kroppen.
HON sa att hon inte vill umgås med extremt överviktiga personer eftersom det får henne att må dåligt. JAG sa att jag heller inte skulle vilja umgås med extremt överviktiga personer, eller folk som MISSbrukar (TUNG betoning på miss) på grund av att jag inte mår bra av att vara i närheten av personer i den situationen.
Det finns även vittnen som säger annorlunda. Hon sa att hon skulle må dåligt om hon gick upp i vikt (och blev tjock, vilket du inte är) eftersom att hon vill vara smal. Inte att hon skulle må dåligt om hon vägde som dig.
Återigen väljer du att misstolka mycket som sägs så att det kan vändas till din fördel/andras nackdel.
Du vill inte ens börja blanda in professionellt beteende med vardagen... Man kan inte dra dom parallellerna.
Ett yrke är ett yrke och har ingenting att göra med vilka man väljer att ta kontakt och inleda ett vänskapsförhållande med på fritiden. Nu är det (som tur är) fortfarande väldigt sällsynt med personer med den sortens övervikt, och speciellt hos barn, vilket gör att hon troligtvis inte kommer att träffa på dom. OM hon nu skulle göra det, tror du då att hon skulle fly från dom som om hon trodde att hon skulle bli smittad?
Att hon mår dåligt av att se och umgås med personer som medvetet dödar sig själva genom att överäta (ingen kan väl ha missat det efter alla dessa reklamer och tv-program?) är inte samma sak som att hon får panikångest och måste fly scenen så fort hon ser en extremt överviktig person.
Vi kan ta min syster som ett annat exempel. Hon är sjuksköterska och får träffa på alla möjliga (och omöjliga) personer i sitt yrke.
Hon säger även hon att hon mår dåligt av att se personer som ligger inne på grund av extrem övervikt (fortfarande, som tur är, inte så vanligt i Sverige), alkohol eller andra droger. Inte på grund av hur dom ser ut, men på grund av vad dom gör med sig själva. Det är fortfarande självklart att hon gör sitt jobb, trots detta.
Förstår fortfarande inte varför ni tycker att det är så konstigt.
Återigen, och det här är viktigt för att du ska förstå hur jag tänker, så pratar jag (och hon) om EXTREMT ÖVERVIKTIGA PERSONER SOM KLART OCH TYDLIGT MÅR DÅLIGT AV ATT LEVA SOM DOM GÖR.
Förlåt för caps, ville bara vara väldigt tydlig.
Ja, för det får ju verkligen extremt överviktiga som mår dåligt att vilja förbättra sin hälsa, att stigmatisera dem och att inte umgås det. Nu har jag inte orkat läsa alla dina kommentar, Hmmmm, mest för att jag tycker det är fördomsfullt skitsnack där du generaliserar och drar slutsatser om feta utan att förstå vilka mekanismer och faktorer som ligger bakom övervikt, eller att ens förstå att man inte alltid kan avgöra från utseendet hur en människans hälsa är. Men kan du förklara för mig hur det hjälper NÅGON, den äcklade eller den tjocka, att man vägrar umgås med dom? Jag är själv överviktig och jag fattar inte varför folk ska göra min vikt till sitt problem? Vad fan min kropp har med dom att göra? Om jag vill vara tjock, vilket jag vill, så får jag vara det. Och jag veeeet att du snackar om fetma, blablabla, men jag är tveksam till att du förstår hur en person som enligt BMI (vilket iofs är ett skitmått) lider av extrem fetma ser ut. Du har säkert många i din omgivning som du tänker att de bara är sådana där som "väger lite för mycket", men som enligt BMI är morbidly obese.
Här är en bra illustration, som också visar hur missvisande BMI är: http://www.slide.com/r/tFL6VyC-zz8wjcAXGkVoDTTKYUe7-Sp2?previous_view=TICKER&previous_action=TICKER_ITEM_CLICK&ciid=504403158410218342
Jag vet att jag borde skriva en mer seriös kommentar, men när någon är så uppenbart fatphobic som du, så känns det inte så värt att försöka.
Jag måste bara kommentera detta: "Visst mådde dom lite sämre psykiskt under sommaren och badsäsongen, men det hör egentligen inte till saken."
Alltså. Det beror ju noll procent på deras fett. Snarare att vi lever i ett samhälle där smalast vinner.
Till Hanna:
För att du ska läsa hela kommentaren vill jag börja med att skria att jag inte är det MINSTA "fatphobic" och har haft flertalet tjocka vänner, och har själv varit tjock.
-------------------------
Men snälla LÄS det jag skriver! Jag har inte sagt någonting om personer som är överviktiga på grund av en sjukdom eller liknande.
Jag pratar om personer som är EXTREMT ÖVERVIKTIGA PÅ GRUND AV ÖVERÄTANDE precis som jag har skrivit flertalet gånger i mina tidigare kommentarer.
Om du skulle ha läst min kommentar (som du inte orkade läsa) skulle du se att jag har skrivit att jag har haft tjocka kompisar (jag har själv varit tjock), och man KAN avgöra att en person inte är hälsosam när dom går runt med DEN SORTENS EXTREMA ÖVERVIKT TILL FÖLJD AV ÖVERÄTANDE som dom gör.
Och återigen så har varken jag eller tjejen det handlade om påstått att vi blir äcklade av tjocka ELLER extremt överviktiga personer.
Det är någonting som du och Lovisa har fått för er, och jag skulle uppskatta om ni kunde släppa den tanken.
Jag har heller inte påstått att jag skulle "vägra att umgås" med dom. Jag sa att jag skulle må dåligt av att umgås med personer som är så självdestruktiva. Det är inte så att jag skulle säga "nej, jag tänker inte prata med dig!" eller ens ha den attityden.
Ni måste göra skillnad på att inte trivas med och att totalt undvika.
Jag kollade på din blogg, och ja, du är överviktig... Bryr jag mig? Nej, inte det minsta. Varför? Jo, för det första så är du inte i närheten av dom vikterna jag pratar om, och för det andra kommer jag antagligen inte att inleda ett vänskapsförhållande med dig. Ta det absolut inte på ett negativt sätt. Inte meningen så. Du är säkert jättetrevlig att umgås med, men vi kommer troligtvis aldrig att träffas.
Jag tycker inte att någons övervikt är mitt problem, men jag mår dåligt av att umgås med självdestruktiva människor. Snälla, försök se skillnaden!
Jo, nog vet jag att BMI är ett skitsystem. Fattar inte varför man fortfarande använder det i ett modernt samhälle. Ta Mr.Olympia snubbarna bara som ett extremexempel... 175cm och 130kg (muskler). Dom är ju överviktiga om man ska gå efter BMI.
Men nu pratade jag inte om BMI, utan fettvikt.
Nog måste du väl inse att en extra fettvikt på nära 100kg inte är hälsosamt? Och har man nått dit enbart på grund av överätande ser jag inte det som någonting annat än självdestruktivt.
Och till din andra kommentar så skrev jag ju som du också citerade att det inte hörde till saken. Både eftersom att det mer handlar om samhällets ideal (precis som du skriver) och att dom inte är uppe i dom hälsoskadliga vikterna som jag hela tiden pratat om.
Vad jag ber dig, Lovisa (och eventuella andra läsare) om är en chans. Läs det jag skriver och FÖRSTÅ det jag skriver. Ni kommer inse att jag inte tycker att feta eller ens extremt feta människor är äckliga, eller sämre som människor överhuvudtaget. Jag hade t.o.m planer på att börja dejta en tjej på 170cm och 115kg för några år sedan, men det blev aldrig av p.g.a avståndet.
Ni har fått det hela om bakfoten och vägrar ens försöka förstå vad jag pratar om. =/
Jag tycker att vi alla borde äta mera hälosamt och träna mera, för att få bättre självkänsla! Long live the Skiny!
hejhej, allt bra med dig? Händer det något kul i helgen?:)
Hmmmm: Okej, jag förstår hur du menar, men jag kan inte riktigt hålla med om allt. Men jag var lite hård i min förra kommentar, ber om ursäkt, jag tolkade nog in saker i din kommentar som du egentligen inte menade.
Sedan är det ju absolut inte bara överätande som gör folk extremt feta. Det är lika mycket genetik och sociala omständigheter, som klass, kön, ekonomi, utbildning osv.
Jag vet att man kan bli upprörd och se saker på helt fel sätt när det är något man själv brinner för, så ursäkten godtas!
Nej, jag är också medveten om att det inte bara är överätande som kan göra en extremt överviktig, men det var just personer som överäter jag pratade om då det är någonting väldigt självdestruktivt. Självklart är extrem övervikt p.g.a t.ex någon form av sköldkörtelsjukdom eller liknande inte samma sak, och det skulle jag aldrig någonsin påstå heller för den delen.
Däremot så är allt som räknas hos en frisk individ kalorier in vs kalorier ut, oavsett genetik osv, så äter man för mycket med dom förutsättningarna man har så går man upp i vikt.
Det jag ville få fram från början var att extrem fetma p.g.a medveten överätning är någonting självdestruktivt, och jag känner ett visst obehag av att umgås med sådana personer. Alltså på grund av självdestruktiviteten, och inte att personen bär runt på en massa extra kilon i sig.
Tack för att du tog dig tid att läsa! ツ
Ahaha jag orkar inte ens. LSD som orsakar hallucinationer för att det fräter på hjärnan jämförs med övervikt? Hur många här sysslar med LSD..?
Okej. Hur många här ÄTER mat?
That's it, ni är alla äckliga missbrukare.
/glimten i ögat.
